Då var det dags igen

Tycker nog själv att jag varit i blygaste laget på den senaste tiden. Inga nya stickningar färdiga, inga besvärliga frågor om hur man ska göra och inga anekdoter överhuvudtaget. Men, nu ska det bli ändring. En lååång helg väntar och en hel del garn har legat till sig. I helgen ska jag bli färdig med GDSGD del II. Tänker baske mig fixa den grå mössan med stora bokstäver - hade dessutom planen att den skulle bli snygg den här gången.

Det har dessutom kommit lite nya stickböcker i min ägo. Tänkte titta lite närmre på dom. Betyder förhoppningsvis lite ny inspiration.

Var i en stickbutik förra helgen och efter att ha gjort min sedvanliga runda kring garner, stickbeskrivningar och verktyg gjorde jag mig besväret att kika lite extra på de personer som var i butiken. Mest kvinnor förstås, men en och annan intvingad man stod där upptryckt bland mohairen. Tyckte lite synd om dom. Vågade dom inte erkänna att dom var intresserad, eller ser man så där obekväm ut när man är i en miljö som är helt ointressant för en själv? Tänkte lite försiktigt att jag skulle fråga, men ändrade mig snabbt då jag började överväga hur det skulle kunna uppfattas. Blyga killen är trots allt blyga killen. Blyga killar pratar inte med andra killar om stickning. Så är det bara.

Okej, vi hörs senare under helgen. Nu ska det stickas utav bara...