Nu är den senaste sjalen blockad och klar och jag har gått vidare till nya äventyr. Så har också sjalen som getts bort i present.
Väldigt svårt att få till färgerna på det här garnet, märker jag. Den nedersta stämmer nog bäst överens med verkligheten.
Nästa projekt innehåller ingredienser som beställning, spetsstickning, kofta och lingarn. Den blir nog kanon!
Min andra sjal genom tiderna är klar. Jorasatte....
Och jag är nöjd med resultatet, men samtidigt lite förvånad över formen. Trodde nog att den skulle bli bredare än hög, om ni förstår hur jag menar. Fast den verkar sitta bra med den här formen, men blev kanske onödigt lång över ryggen.
Jag la upp fem maskor och ökade ut två på var sida om mittmaskan och en i var sida. På varje varv. Dessutom blev det några hålvarv för att det skulle hända något förutom färgskiftningarna.
Nästa sjal ska jag kanske bara lägga ut på vartannat varv. Kan det bli en bredare sjal av det?
Efter en - alltför - lång period av brist på inspiration är jag tillbaka!
Känslan, lusten och viljan är tillbaka. Jag har precis påbörjat en rätstickad sjal med ett garn som kvinnan i mitt liv färgat alldeles själv. Det är inte fråga om stickning på någon raketforskningsnivå, men det är stickning.
Känns riktigt roligt att ha kommit igång igen och redan nu känner jag att det kommer att bli svårt att släppa stickorna för att äta, sova och göra annat. Visst är det härligt när inspirationen kommer åter?
Nu kör vi! En maska i taget.
En kommentar från Anna i ett tidigare inlägg påminde mig om att jag länge presenterat mig som sticknybörjare...
På söndag fyller jag två år som Blyga killen stickar. Under åren som gått har jag bloggat om män som stickar och en hel del annat. När jag tittar bakåt i bloggen har jag kunnat se min egen utveckling som knitter, men det har också varit underhållande att ta del av era tidigare inlägg och kommentarer. Inlägg och kommentarer som uteslutande varit positiva och verkligen hjälpt mig vidare. Jag kan inte tacka er nog, men jag gör det ändå...
Anna har helt rätt. Jag är inte längre någon nybörjare. Jag är en Blyg Kille som stickar och som gör det ganska bra.
Jag hoppas att jag inspirerat några att börja och några att fortsätta. Blyga killen kommer att fortsätta sticka och skriva om det i sin blogg, men Blyga Killen gör det som en i gänget av knitters som vet hur en avig ska bli rät, hur man lägger ut maskor, hur man gör mössor, baskrar, vantar, sjalar och halsdukar. Jag gör det efter att ha gjort barnkoftor och jag gör det med insikt om vad UFO egentligen är och det råder ingen tvekan om att jag på de mest smärtsamma och förnedrande sätt vet hur man plockar upp tappade maskor.
Blyga killen är fortfarande blyg, men jag är ingen nybörjare...
Ett par muddar är färdiga.
Garnet kommer från Östergötlands ullspinneri och är mjukt och skönt. Dels är det ett gråbrunt garn i åsarna och i dalarna är det samma grönbruna som jag använde i de två senaste baskrarna (Jag vet. Ni har bara fått se en än så länge. Den andra har inte fastnat på bild ännu.) Men den här gången blev det bara brunt och inget grönt i randningen.
Det blev snyggt ändå tycker jag och mottagerskan.
Självklart tycker jag det är jätteroligt att bli utmanad och att det finns dom som vill veta mer om mig, men jag kallar mig inte Blyga killen utan anledning.
Modet växer och det kanske kommer en tid när jag berättar mer, men inte just nu.
Jag förstår om nyfikenheten är stor på den sedan länge påbörjade sjalen.
Ledsen om jag måste göra alla besvikna, men så här långt har jag kommit.
Det blev ingen Juno. Beställaren ändrade sig och vill nu ha en björksjal. Som jag påbörjat ungefär tre gånger och repat upp och börjat om på. Jag behöver kanske inte berätta det för erfarna stickare, men det är svårt att sticka spetsmönster. Flera gånger har hålen hamnat helt snett.
Och stickar man för löst så glider maskorna av och stickar man för hårt så är det omöjligt att sticka ihop maskor.
Eller så har det varit något annat jävulskap.
Men jag ger mig inte.
To be continued...
Jag har påbörjat en slipover till mig själv, men använde för stora stickor, så det blev glest som ett fisknät. Nu har jag rivit upp och börjat om. Svart ullgarn, och inte tillstymmelse till annat än slätstickning och möjligtvis ribbstickning.
Men dessutom har jag fått en beställning. På en Juno Regina som beställaren hittat på Knitty-sajten. Det blir första gången som jag stickar efter ett engelskt mönster, så jag vet inte riktigt hur det kommer gå. Även att sticka mönster efter diagram blir en ny upplevelse. Någon som vet om den finns översatt någonstans?
