22 september 2007

Blyga killen har blivit Stolta killen

Det här trodde jag aldrig skulle hända! Blyga killen levererar någonting annat än randiga mössor med trevliga kombinationer av färger. Jag berättade i somras att jag skulle ge mig på någonting som jag aldrig gjort förut. Nu är den färdig och det blev en väst. Blyga killen har blivit Stolta killen! Visst, jag håller med. Det är inget tekniskt mästerverk i jämförelse med vad människor som verkligen kan sticka producerar, men det är mitt mästerverk.

Västen är stickad i ett Alaskagarn. Mosstickning var roligt och det var roligt att se att jag klarade av att både lägga ut och ta in maskor. Jag har fått blodad tand för att pröva nya saker. Ni vet hur det är - ibland inspireras vi av oss själva. Min vana trogen kommer det säkert att ta en stund innan jag vet vad jag ska sticka, men jag lovar att ni blir dom första som får veta.

När jag gjort färdigt den fantastiska västen var jag tvungen att återvända till mössornas och trygghetens förlovad land. Jag har börjat få lite beställningar från människor som antingen vill vara snälla, eller så tycker dom att de mössor jag gör är ganska snygga. Jag väljer att tro på det senare. Blyga killen har blivit Stolta killen! Mössan är gjord i ett grått tretrådigt Morjärvgarn och det lila garnet är ett överblivet garn från någon liten handarbetande tants övergivna förråd. Tyckte färgkombinationen blev ganska lyckad. Jag tyckte också att resårstickningen med tre räta och en avig blev ovanligt lyckad.

9 kommentarer:

Monica H sa...

Så hftigt och vilken fin väst:)

Killar Kan!

Dödergök sa...

Så klart att du ska vara stolta killen, jättefina saker! Din väst är för övrigt finare än den i boken, mycket trevligare färg.

elisabet sa...

Du är ju bara för duktig

StickLena sa...

Västen ser ut som ett perfekt basplagg. Jag gillar också moss-stickning. Grattis till att ha gjort något du inte trodde dig klara av!

StickLena sa...

Hej! Du är taggad...besök min blogg.

Tez sa...

Wow, "blyga..." den västen var fantastisk!
Jag har precis börjat som textillärare (och bild men det hör inte hit)i en mindre bruksort i värmland. Där är det manliga släktet karla-karlar efter gamla tidens mått. Har du ngt tips om hur jag skall kunna övertyga dessa "tuffa" mansgrabbar att sticka inte bara är farmorssyssla som dom tror, vilket skulle ta ned deras (inte än existerande) manlighet. Alla tips mottags gladerligen!!!
Tez

Blyga killen stickar sa...

Tez: Du har verkligen inte den enklaste av uppgifter. Jag kommer själv ihåg hur det kändes när det skulle stickas i skolan.

Jag tror inte man ska krångla till det särskilt mycket. Låt dom göra egna mönster som handlar om musik, idrott eller något annat som intresserar dom.

Gör det inte "töntigt" att sticka. Låt dom leka med sina intressen och visa vad man kan göra. Mössor tror jag är bra. Verkar inte finnas en unge som inte har mössan neddragen över hjässan. Lycka till och hör gärna av dig hur det går för killarna!

Hälsa från mig att det faktiskt går att vara både man och sticka. Manlighet handlar om helt andra saker än vilket sorts garn man har på stickorna.

Eva S sa...

Snygg väst. Självklart ska du vara stolt över den. Varför måste alla sticka teckniska undervertk för att räknas.Nej du. Det är när man stickar och mår bra, har kul och tycker om det man gör som räknas.

Anonym sa...

Ser tufft ut med tre räta och en avig ska nog prova, när jag stickat klart mina andra projekt och får fatt i mer garn...
Voffla