Något att dra över huvudet

Då var projektet igång. Blyga killen har gett sig på att sticka en tröja. Jodå, nu börjar det att ta sig. Projektet kommer att ta tid då jag aldrig gjort det förut.

Det var dags att ta ett nytt steg i min utveckling. Beslutet har växt fram och nu ska det bli av. Jag hoppas kunna presentera bilder under projekttiden. Jag har antagit det mest manliga av drag. Projektdraget.

Jag litar på ert stöd och hjälp när jag kör fast. Vad säger ni? Kan jag räkna med er?

Jag återkommer med bilder.

Blyga killen har mycket stickning framför sig. Härligt!

Nu börjar Blyga killen bestämma sig!

Jämmarns vad många tips jag fick av er! Har ägnat en del tid åt att plöja genom era länkar och boktips. Det är flera projekt på gång. Jag kommer snart att publicera mitt val.

Det är slående hur många websidor, bloggar och annat det finns på nätet. Aldrig kunde jag tro det när jag började blogga. Att dom flesta som lämnar kommentarer dessutom är så trevliga och hjälpsamma gör det till ett nöje som slår det mesta.

Jag återkommer snart!

Kan inte riktigt bestämma mig

Efter alla tips som strömmat in på lite roligare stickning har jag fått ett mycket mer angeläget problem. Nu ska det väljas. Jag beklagar mig inte. Hellre det problemet än det tidigare.

Verkar som om det förra inlägget väckte lite intresse. Kul.

När jag valt ut några av era tips tänkte jag be er om några råd. Vad tror ni, är ni intresserade av att välja projekt åt Blyga killen?

Blyga killen tar sig ton

Nu ska ni få höra ett och annat från Blyga killen. Jag sitter fast i mönstervalsträsket. Jag är trött på att det är så lätt att hitta mönster som verkar vara anpassade till tantiga tjejer med lätt töntiga krav på hur modern stickning ska se ut! Puh... Då var det sagt. Jag vill hitta moderna mönster anpassade för moderna män med god smak. Puh... Nästa Blyga killen sanning är ute på nätet.

Innan någon sätter stickan i fel maska vill jag vara noggrann med att säga att jag vet att smak inte är något statiskt och jag är lika medveten om att det inte finns några rätt eller fel när det gäller smak. Jag är en så kallad open minded knitter. Det vill säga att jag tycker att det mesta är rätt, men det är inte alltid det jag gillar.

Snälla. Bevisa att jag har fel. Hjälp mig hitta något roligt som är anpassat för en man i tiden. Stickning borde vara för alla och det måste finnas mönster som jag vill sticka. Hjälp mig!

Ömsom vin, ömsom vatten

Tänker balansera upp allt beröm som förekommer på min blogg. Jag gör det med hjälp av några alster som visar att allt inte blir som man tänkt sig. Nedan ser ni det senaste av misslyckade idéer. Hade någon idé om att jag skulle kunna använda mig av aviga maskor för att skriva några trevliga saker. Resulterade i något som varken hedrar mig eller garnproducenten. Men, en dålig idé kan resultera i en viktig erfarenhet.


Det ni ser nedan var aldrig tänkt att offentligöras, men här får ni några riktiga hemskingar. Dom borde aldrig få lämna korgen för förlorade effekter. Inte konstigt att man blev Blyga Killen, eller hur?

Nåja, det går som sagt framåt. Nu ska jag bara bestämma mig för någonting nytt att sticka. Återkommer med besked.

Stolta killen stickar vidare

Jag är så uppriktigt glad över det beröm jag fått av några av er. Det är svårt att förklara, men jag blir onekligen inspirerad att sticka mer och svårare. Men först blir det ett par vantar till. Har dock ett bekymmer. Jag skuller vilja göra ett par tumvantar av lite rejälare art. Tanken är att jag ska ha dom inuti ett par vackra tumhandskar som saknar foder.

Tänkte därför fråga er om ni har några tips på mönster till tumvantar åt en karl?

Nästa steg efter det går jag också och funderar på. Tror att det ska bli något lite tuffare än vanligt... Den som läser får också se vad det kan bli.

Tack för supporten!

Vantarna är klara!

Jojejmän! Färdiga! Två nästan likadana vantar i ungefär samma storlek. Hur kul som helst att dom blev färdiga och att dom blev så pass bra. Tyvärr blev dom en storlek för små för mina händer. Nu gör inte det så mycket då det säkert finns någon i min närhet som skulle vilja ha ett par vantar.

Jag kommer garanterat att sticka ett nytt par. Blir säkert ett annat mönster och i en annan storlek. Om jag gått igång på vantstickning? Jodå, men inte fullt ut. Ännu... Skulle vilja att dom blev precis som jag tänkte mig innan jag går igång på allvar.

Vad tycker ni? Fina, va?

Beställningsjobb

Nu ska ni få veta något... För en tid sedan stickade jag en mössa till en medlem i min släkt. Han gick omkring som en helt vanlig man när en kvinna i hans bostadsområde frågade var han köpt sin mössa. Han berättade att han fått den och att han kände till att det fanns lite blyghet bakom alstret. Kvinnan ville ha en likadan. Hon skaffade garn och överlämnade några nystan till honom och nu har jag fått dessa.

Jag håller alltså på att sticka en mössa åt en människa som jag inte är släkt med som, trots det, tycker det är värt att gå omkring på stadens gator och torg med en mössa som jag gjort. Otroligt roligt för Blyga killen.

Innan jul ska jag också försöka hinna skapa lite andra saker. Tänkte helt enkelt göra några julklappar. Jodå, Blyga killen kommer att sitta på fler huvuden, händer och halsar efter julaftonskvällen.

Vintern kräver något nytt

Ingen rast, men mycket ro. Läste någonstans att stickning kan motverka och rehabilitera utbrändhet. I så fall är det lungnt för min del. Vintern kommer allt närmre och det behövs värmande plagg av alla de slag. Vad tror ni? Blir det här bra?


Mönstret är hämtat ur boken Sticka av Elisabeth Norlinder. En trevlig bekantskap där tydligheten ligger främst. Bilder och klargörande text hjälper onekligen Blyga killen framåt. Jag skulle kanske använt ett något grövre garn än vad jag gör, men jag ser "verket" som en test och då är det inte hela världen.

Blyga killen har inte varit lat, men tyst...

Lathet är inte det arv min mormor lämnat efter sig, men på något sätt har jag inte lyckats redovisa för er vad jag gjort den sista tiden. Jag hade bestämt mig för att sticka något till mig själv. Det blev en halsduk i grått. Ni vet en sån där modern variant som jag kan vira flera varv och som kan knytas på allehanda sätt. Jag tycker den blev snygg, även om det blev lite enahanda stickning. Garnet är Morjärvs tre-trådiga ullgarn. Ett väldigt trevligt material som rekommenderas till er alla.

Nästa verk av blyga killen blev en mössa - många mössor har det blivit, men jag tycker det är roligt... Den här gången försökte jag mig på att sticka ett enkelt mönster där det grå fick ge vika för det hjortronfärgade garnet. Gillade färgkombinationen. Den nedre kanten ska vikas in. Här tänker det inte frysas om några öron!

Känner jag Blyga killen rätt kommer det att bli fler alster med den här färgkombinationen. Med andra ord - Blyga killen har inte varit lat, men tyst. Nu blir det ändring på det.

Kom att tänka på Mormor så här i Allhelgonatider. Jag tror hon varit glad och stolt över vad jag gjort. Det värmer mer än halsduk och mössa.

DÄNN - Det Är Nära Nu

Nu ska ni få höra.... Den är nästan färdig! En lång och mödosam färd är på väg att ta slut. Jag kan inte åstadkomma bättre än så här just nu, men det betyder inte att jag på något sätt är missnöjd. Tvärtom har jag fått blodad tand. Nästa gång blir det ännu bättre - för att inte tala om gången efter det.

Nu sitter min skapelse och väntar på att de sista trådarna ska fästas och sedan ska den få se världen.

Tålamodet räckte, men det var inte mycket kvar av den varan. Tro nu inte att jag slutat sticka. Jag har givetvis en ny stickning på gång.

Blyga killen släpper också en liten hemlis till er. I sommar kommer ett litet större projekt att ta form. Säg inget till någon annan, men jag lovar att ni ska få följa projektet från början till slut.

Måste berätta om något som hänt

Ibland märker jag hur den egna självkänslan ökat genom att sticka. Bara för några månader sedan skulle jag aldrig erkänt för någon utomstående - det vill säga mina närmaste och ni som läser det här - att jag stickar. Idag finns det människor som bär mina mössor och jag tror att de anar att det är jag som är upphovsmakaren. Det är en dold sanning, men den börjar bli illa dold. Nu är det ingen som ska tro att Blyga killen ska bli Offentliga killen. Den garderoben är jag inte ens nära att kliva ur, men det har varit fantastiskt roligt att se människor bära mina mössor.

Pretensiöst dravel, säger du. Dagsens sanning, säger jag.

Håller jag på att bli självgod?
Inte då, men att vara stolt över sig själv är inte samma sak som att vara självgod. Ibland betyder stolt bara stolt. I alla fall i Blyga killens värld...

Skakad och lite rörd

Det är inte utan förvåning jag tar emot era besök, tips och glada kommentarer. Missförstå mig inte. Jag är oerhört glad och tacksam över det, men vem kunde tro att en nybörjare som jag skulle få så mycket support och stöd från er alla. Tack för det och då menar jag verkligen tack.

Det som började som ett litet försök att lära mig sticka har växt till ett intresse och när jag märker att jag blir lite duktigare blir jag inte mindre intresserad av att fortsätta. Tvärtom.

I ett inlägg är det en person som undrar över min blyghet. Det är inte konstigare än att jag inte riktigt tror att jag pallar med en massa kommentarer som är kopplad till mig som person, man och stickintresserad. Jag fortsätter titta under lugg, vara blyg och fortsätta utveckla mitt stickande.

Kul att ni läser och fortsätt gärna kommentera och tipsa. Det hjälper mig jättemycket.