Upprepning är en konst. Inte upprepning som i att repa upp utan att göra lika, alltså.
Fyra nystan Drops Delight ska bli en till ribbstickad halsduk i randigt mönster. Den förra blev både uppskattad av mottagaren och av stickaren himself.
Så då upprepar jag.
Den är färdig. Halsduken i Drops Delight är klar. 1,25 nystan vardera gick det åt, och det var bra mycket drygare än att sticka med Noro efterso Delight är tunnare. Där det med Noro räcker med 2 varv av varje färg så måste man sticka 4 med Delight.
Men den blev bra och jag är nöjd. Det hoppas jag kompisen som ska få den också blir.
Vad ska jag sticka nu då?
Jag fick fyra nystan av ett ullgarn som heter Noro av sambon som också visade en randig halsduk som hon sett på nätet.
Så nu stickar jag resår på en avig, en rät, i två olika färgställningar. Två varv av varje och sedan byte. Garnet får löpa med längs kanten, och den sista maskan på varje varv lyfter jag bara utan att sticka den. Då blir kanten fast och fin.
Mycket rolig stickning! Synd att garnet är så dyrt, annars skulle jag kunna sticka sådana här halsdukar i stora mängder.
Jag gick så fullständigt igång på min sjal att jag inte kommer mig för att göra någonting annat. Ni vet att garnet tog slut och att det var slut på favoritgarnbutiken. I mitten på nästa vecka skulle det komma. Suck...
Under tiden tänkte jag sticka något enkelt och snabbt. Påbörjade därför en halsduk. Går så där kan jag säga.
Jag vill verkligen göra färdig sjalen och har svårt att se halsduken som ett schysst substitut för den, men något måste man ha på stickorna. Sitta sysslolös och se på tv utan att handarbeta går ju bara inte. Mormor ler i sin himmel över mina tankar.
Jaja, det kommer en dag när jag får göra färdigt sjalen. Tills dess får Blyga killen jobba med sitt tålamod. Just nu är det mer Otåliga killen än Blyga killen...
Lathet är inte det arv min mormor lämnat efter sig, men på något sätt har jag inte lyckats redovisa för er vad jag gjort den sista tiden. Jag hade bestämt mig för att sticka något till mig själv. Det blev en halsduk i grått. Ni vet en sån där modern variant som jag kan vira flera varv och som kan knytas på allehanda sätt. Jag tycker den blev snygg, även om det blev lite enahanda stickning. Garnet är Morjärvs tre-trådiga ullgarn. Ett väldigt trevligt material som rekommenderas till er alla.
Nästa verk av blyga killen blev en mössa - många mössor har det blivit, men jag tycker det är roligt... Den här gången försökte jag mig på att sticka ett enkelt mönster där det grå fick ge vika för det hjortronfärgade garnet. Gillade färgkombinationen. Den nedre kanten ska vikas in. Här tänker det inte frysas om några öron!
Känner jag Blyga killen rätt kommer det att bli fler alster med den här färgkombinationen. Med andra ord - Blyga killen har inte varit lat, men tyst. Nu blir det ändring på det.
Kom att tänka på Mormor så här i Allhelgonatider. Jag tror hon varit glad och stolt över vad jag gjort. Det värmer mer än halsduk och mössa.
