Med skammens rodnad på kinderna

Hej! Jag vet. Jag skäms. Under nästan en månad har det hänt väldigt lite här. Låt mig förklara innan ni tror att jag lagt upp stickorna på hyllan, lämnat stickgemenskapen eller trasslat in mig i någon ful fisks garn.

Så här är det. Jag håller på med världens tråkigaste stickning. Jo, det är så. Ingen har någonsin varit tvungen att sticka något så tråkigt som jag gör just nu.

Ni anar inte vad skönt det hade varit att kunna beskylla någon annan för problemet. Ni vet det där beteendet som är så vanligt på många arbetsplatser. Men, jag kan inte det. Jag har kommit på mönstret själv, valt garnet själv och vet inte riktigt hur det här ska sluta. Ångest är bara förnamnet.

Har läst om UFOs i sticksammanhang. Lockande? Skojar ni...

Har dessutom en beställning på en dragspelsbasker i härliga färger som bara väntar på mina uttråkade fingrar. Vad ska jag göra? Ge upp?

Tack för att ni kommer hit och läser och jag kommer att skärpa mig. Nu ska jag göra färdigt den där otroligt tråkiga mössrackar'n. Sedan ska jag bara sticka sådant som jag vet blir snyggt.

Vi ses snart. Märker medan jag skriver att det här var bra terapi. Tack för att just du lyssnade.

Nu börjar Blyga killen bestämma sig!

Jämmarns vad många tips jag fick av er! Har ägnat en del tid åt att plöja genom era länkar och boktips. Det är flera projekt på gång. Jag kommer snart att publicera mitt val.

Det är slående hur många websidor, bloggar och annat det finns på nätet. Aldrig kunde jag tro det när jag började blogga. Att dom flesta som lämnar kommentarer dessutom är så trevliga och hjälpsamma gör det till ett nöje som slår det mesta.

Jag återkommer snart!

Kan inte riktigt bestämma mig

Efter alla tips som strömmat in på lite roligare stickning har jag fått ett mycket mer angeläget problem. Nu ska det väljas. Jag beklagar mig inte. Hellre det problemet än det tidigare.

Verkar som om det förra inlägget väckte lite intresse. Kul.

När jag valt ut några av era tips tänkte jag be er om några råd. Vad tror ni, är ni intresserade av att välja projekt åt Blyga killen?

Blyga killen tar sig ton

Nu ska ni få höra ett och annat från Blyga killen. Jag sitter fast i mönstervalsträsket. Jag är trött på att det är så lätt att hitta mönster som verkar vara anpassade till tantiga tjejer med lätt töntiga krav på hur modern stickning ska se ut! Puh... Då var det sagt. Jag vill hitta moderna mönster anpassade för moderna män med god smak. Puh... Nästa Blyga killen sanning är ute på nätet.

Innan någon sätter stickan i fel maska vill jag vara noggrann med att säga att jag vet att smak inte är något statiskt och jag är lika medveten om att det inte finns några rätt eller fel när det gäller smak. Jag är en så kallad open minded knitter. Det vill säga att jag tycker att det mesta är rätt, men det är inte alltid det jag gillar.

Snälla. Bevisa att jag har fel. Hjälp mig hitta något roligt som är anpassat för en man i tiden. Stickning borde vara för alla och det måste finnas mönster som jag vill sticka. Hjälp mig!

Ömsom vin, ömsom vatten

Tänker balansera upp allt beröm som förekommer på min blogg. Jag gör det med hjälp av några alster som visar att allt inte blir som man tänkt sig. Nedan ser ni det senaste av misslyckade idéer. Hade någon idé om att jag skulle kunna använda mig av aviga maskor för att skriva några trevliga saker. Resulterade i något som varken hedrar mig eller garnproducenten. Men, en dålig idé kan resultera i en viktig erfarenhet.


Det ni ser nedan var aldrig tänkt att offentligöras, men här får ni några riktiga hemskingar. Dom borde aldrig få lämna korgen för förlorade effekter. Inte konstigt att man blev Blyga Killen, eller hur?

Nåja, det går som sagt framåt. Nu ska jag bara bestämma mig för någonting nytt att sticka. Återkommer med besked.

Klart å betalt!

Vantarna är klara. Tummarna är stickade. Jag är nöjd.

Nu håller jag på med en present till någon jag tycker om. Mer än så här visar jag inte, men jag kan avslöja att jag stickar i Merino silk från Hjertegarn.

Bara en tumme bort

Snart är de färdiga. Jag ska bara få till tummarna först. Det är pilligt som fan, med alldeles för få maskor på många stickor i alldeles för stora händer. Men det ska gå.